söndag 17 januari 2010

Enighet!

Skolans framtid.
Det är en mörk framtid den svenska skolan går till mötes om de rödgröna vinner valet menar PJ Anders Linder, som samtidigt målar upp bilden av en skola på frammarsch under Björklunds befäl.

Själv är jag tveksam till att göra en skolan till en stor politisk fråga; det drar fram ytterligheterna hos respektive parti och tenderar därav att handla utopi snarare än praktik. Samtidigt är den svenska skolan i en sådan djup kris att den balanserar på ruinens brant. Många duktiga (unga) lärare lämnar skolvärlden till förmån för mer välbetalda och mindre ansvarstyngda jobb. Det skolan behöver är enighet, inte nya beslut som radikalt förändrar yrkets praktik vart fjärde år!

tisdag 12 januari 2010

Floskelflumma

Man tar sig för pannan! När inte bara en utan tre (3!) professorer i pedagogik (samt en docent - och en mormor) ger sig ut på väderkvarnsjakt i GP måste man börja ifrågasätta den ideologiska betoningen i den pedagogiska forskningen. De skriver:

”Det är naturligtvis viktigt att de barn som behöver, får extrastöd och resurser, och lika viktigt är det att föräldrarna får information och blir delaktiga i barnens utveckling”.


Först och främst måste vi konstatera att alla pedagoger noggrant måste kartlägga varje elevs utveckling. Huruvida en elev får extra stöd eller extra resurser kan inte bygga på en subjektiv uppfattning av elevens prestation eller person, vilket dock tyvärr ofta är fallet. Den information föräldern får, t.ex. under ett IUP-samtaloch ett skriftligt betygsliknande omdöme, måste i sin tur bygga på just den kartläggning som läraren har gjort i förhållande till de mål som stipuleras i skolans styrdokument. Kartläggningen finns således redan. Varför skall föräldern undanhållas information om sitt barns kunskapsutveckling? Hur ska de då bli delaktiga i den?


De skriver vidare att:


"Dessutom är dessa barn inte mogna för att skilja på person och prestation varför det kan vara förödande att få veta att man inte är så bra som man borde vara. Därför är det viktigare med uppmuntran än omdömen".


Är det otydliga resonemanget medvetet? Även bl.a. i ingressen skriver de (?) omdömen (istället för explicit skriftliga betygsliknande omdömen eller skriftliga omdömen). Ett omdöme kan mycket väl vara en uppmuntran eftersom det dels visar vad barnet kan och dels vad det ska få möjlighet att lära sig.


"Hur kan det komma sig att så många ungdomar halkar utanför i skolan och inte får tillräckliga betyg för att söka gymnasiet? Kan det finnas ett samband med hur vi möter och stöder barnen redan från början?


[…]


Det finns mycket omfattande forskning i hur skolan påverkar våra barn och vad det är för faktorer som skapar ett framgångsrikt lärande. Nu är det dags, att börja sträva efter en vetenskaplig grund att stå på, att ge stöd till alla pedagoger och att undvika kvasiåtgärder som inte för vårt arbete med att utveckla skolan vidare".


Författarna förefaller helt ignorera den sammantagna forskningen samtidigt som deras inlägg ger intryck av att slå ett slag för den subjektiva och helt ogrundade bedömningsmetoden som är legio i (för)skolan. Under många år, och kanske fortfarande, har den sammantagna bedömningen varit att det finns tre faktorer som på sikt påverkar hur framgångsrik en elev är i skolan: kön, föräldrarnas utbildningsnivå hur länge h*n har bott i Sverige. Faktorer som även världens bästa lärare knappast kan påverka. Harvardforskaren Rolan Fryer förefaller dock ha hittat en lösning på hur elevernas kunskapsnivå kan höjas – och det med råge! Och det är en lösning som bl.a. innefattar en kontinuerlig mätning av elevens kunskapsutveckling. Om man på allvar vill skapa ett framgångsrikt lärande så måste elevens kunskapsnivå alltså mätas, frågan är bara varför Pramling-Samuelsson och gänget vill undanhålla föräldrarna information kring deras barns kunskapsutveckling?


Ingrid Pramling-Samuelsson och Hans-Åke Scherp... det är tunga namn i den pedagogiska forskningen. Men den svenska skolan går ju också en lysande framtid till mötes?

Bättring?

Det är inte lätt när det är svårt. Efter en ordentlig bloggsvacka försöker vi igen.